Det är så långt borta men samtidigt så nära... Det är overkligt nära. Det kan inte vara sant.. Det får inte vara sant... Men någonstans måste jag inse att det är det. Jag vet inte vem flickan är men ändå rinnger tårarna ner för kinderna. Att läsa artiklar om det som hänt, att läsa alla saker vänner till henne skrivit. Att veta att det är närmre än det får vara. Att tänka tanken om det hade varit ett steg närmre. Det får inte hända, det overkliga får inte hända. Men nu har det gjort det.
Mina tårar går inte att hålla tillbaka, jag låter dom rinna i den svarta natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar