Tänk att det kan gå så fort. Att du ena sekunden kan sitta i soffan med underbara planer för eftermiddagen och sen nästa sekund har du flygit iväg och är påväg någon helt annan stans med en helt annan anledning och planerna du hade är helt plötslit obetydliga, så lngt borta, inställda. Du ställde in dom.
Tänk att på en sekund kan hela ditt liv rasa saman. Vändas upp och ner och ut och in. Tiden kan plötsligt stanna utan att du riktigt kan förstå vad de faktiskt va som nyss hände...
Tänk att ett sånt ögonblick upplevde jag idag.
Kan inte rå för att jag tänker på det hela tiden. Att jag hoppas och ber till gud om att det inte ska vara någon fara. Tanken på att det faktiskt skulle kunna ta slut får inte finnas. Det går inte att föreställa sig. Det får inte hända. Rödslan och vetskapen om att det en dag kommer att ta slut finns där. Men den dagen får inte komma än.
Du är trygg nu. Snälla säg att du är trygg nu. Det kommer lösa sig. Snälla säg att de kommer att lösa sig... Kan någon snälla säga att allt kommer att bli bra. Och låt det stämma. Låt allt bli bra. Jag vet inte vad jag skulle göra annars... Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara annars. Jag vill inte veta hur det skulle vara annars.
Det kommer att gå bra... det kommer att lösa sig...
Jag älskar dig. Så sjukt mycket så att de gör ont <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar