Det snurrar

Och nej jag är inte full. Jag är bara trött...
Imorse kom pappa in och väckte mig och undrade om jag ville åka och hämta farfar så jag gick upp och åt lite snabbt och sen bar det av mot akalla :) Efter de ner till jobbet och sen övningsköra hem igen :) Skönt att ha jobbat idag så man slipper de imorgon ^^
Efter lunch så blidde det att hänga upp nåra tavlor i mitt rum och sen så åkte jag till farsta med ma, pa och brodern min. Tänkte inte köpa något alls men de sket sig och lite för mkt pengar gick iväg på en skinjacka jag blev lite kär i vid första ögonkastet (a) Men som mamma sa "Den kommer du kunna ha hela livet" å de är såå sannt :) Å de är lite av en sån jacka jag letat efter :) Som en mc-jacka (jenny är kär i sånna) men den är lite längre så den slutar vid höften och inte vid midjan :)
Övningskörde hem från farsta gjorde jag också och jag lyckades backa in på våran uppfart hemma på första försöket å de va första gången jag provade! Grymt stolt är jag :)
Sen på kvällen va jag duktig och gick ut och sprang vilket jag inte hade gjort på alldeles för länge och sen så blev det god middag och efter de Dansfeber :) Hahaha underbart program ibland asså ^^
Gick ner och drygade lite vid datorn och sen gick jag upp och kollade på Greece 2 :) och nu sitter jag här, i min lilla säng som står i mitt rum som är ovanligt välstädat haha :)

Filmen igår va najs förresten :) Och efter den så åkte jag hem till Tobbe P där man träffade honom, Ludde, Robert och Olof å vi kollade på "Robin Hood - männen i trikåerna" eller vad den nu hette xD En trevlig kväll med trevligt folk :)

Tankarna driver iväg och jag önskar fortfarande att du var en tankeläsare... Att du bara förstod. Ibland känns det som du gör de, förstår, men sen så äre som bortblåst igen. Igår var en sån gång för övrigt... Men antagligen var allt bara en enda stor inbillning. Jag vill att du ska se vad som händer där inne och se vad jag vill. Jag hoppades på att jag lyckats släppa allt men jag har inte de, jag önskar bara att jag ska. Vissa dagar går bra medan andra går åt helvete... När orken att ta stegen försvinner och varje andetag blir jobbigt att ta. Ensamheten blir påtaglig igen och saknaden efter dendär handen som håller i min, eller dendär armen som vilar runt min midja när jag sakta valler i sömn, eller framförallt domdär mjuka läpparna som talar om hur mkt jag betyder... den saknaden växer sig starkare för varje dag som går