Löparglädje eller ren ilska

Ja gick ut och sprang idag för första gången på tre veckor. Sprang senast när jag var i Spanien och så har det inte blivit av sen dess. Jag är alldeles för duktig på att komma på dåliga undanflykter. Men idag kom jag iväg. Och första kilometern gick fort. på 4.30. Vet inte när senast jag sprang så fort. Vet inte heller hur det kom sig att jag sprang så fort. Om det var ren löparglädje och att jag saknat att springa eller om det var ren ilska och andra känslor som behövde komma ut. Dock tog det ut sin rätt och jag tog slut efter halva rundan iaf. Men jag tog mig runt och mötte min bror efter ca 4km som tyckte jag höll bra fart medan ja tyckte det kändes som att jag kröp fram. Var bra slut när ja kom hem tillslut iaf men det är väl så det ska vara? Nu hoppas jag på att jag kommer sova gott iaf!