Avsked

Det föll inga tårar idag. Och jag kan inte säkert säga varför. Men jag kan inte förklara varför på någonting just nu. 
På ett sätt känns det väldigt bra, bra att det gick lätt, bra att det inte var svårt, bra att jag inte grät, bra att det inte blev som vanligt.
På ett sätt känns det väldigt dåligt. Jag saknar dig. Jag kommer sakna dig, och jag kommer att sakna dig lite till.
Ensamhet. Men än har jag nog inte förstått att jag är ensam? Kommer jag någonsin förstå det?
Allt jag sa var att du fick ha det bra. Kanske är det så enkelt? Eller så har jag bara inte förstått att du försvinner...
Hur som helst så var det ett avsked. Ett hej då. Ett vi ses. Kalla det vad ni vill. Det var något man säger till någon man inte kommer träffa på väldigt länge. Och för första gången var det inte fullt så jobbigt som det brukar vara.

Saker förändras. Hela tiden. 
Du får ha det bra.
Hej då.