Livet är inte enkelt alla gånger...

Här sitter jag. En liten liten flicka i en stor stor värld...
Här sitter jag. I en stor stad i ett väldigt avlångt land.
485.1 km härifrån sitter det en pojke. En väldigt fin sådan.
485.1 km härifrån sitter det en pojke. I en helt annan stad i samma avlånga land.
Här sitter jag och tycker lite för mycket om en pojke som bor 485.1 km bort...
Där sitter han och tycker lite för mycket om mig...

485.1 km...
3½ år...

Livet är inte alltid enkelt. Livet är inte alltid rättvist...
Ibland önskar jag bara att väldigt mycket hade varit väldigt annorlunda...
Kan man rädda något som en gång slitits i bitar?
Kan man laga något som en gång gått sönder?

Folk säger att tiden läker alla sår.
Jag försöker tro på att det blir vad man gör det till.
Det är svårt... Det är så fruktansvärt svårt ibland...
Jag vet inte varför jag skriver detta. Så det är väl lika bra att sluta?