Vad sägs om att byta plugg till bio?

Ja. Bli klar med rättsfallet idag... Jag de va ju vad jag skrev i morse. Jag tror inte riktigt de kommer hända faktiskt. Skrev iof ganska mycket imorse, dock vet jag inte om de jag skrev ens va i nätheten av så man skulle skriva så måste kolla upp de... Men istället satsar jag på att bli klar imorgon! Visst låter de bra? (De lär nog inte heller hända och jag kommer sitta på fredag kväll och panika ihop de sista... som vanligt... men vi får se! Det skadar ju inte att hoppas)

Efter skolan idag så åkte jag hem och hade sådär lite lagom beslutsångest. Skulle jag gå på Bio med Stefan och massa av hans kompisar och titta på Skyfall eller skulle jag plugga och bli klar med rättsfallet?
Jag borde ju plugga men jag visste å andra sidan att om jag skulle stanna hemma skulle jag ändå inte orka plugga... Såå... Gissa vad jag valde att göra... Gå på Bio såklart!
Så jag åkte hem, fixade middag och återvände in mot stan igen :) Träffade Stefan och folk och så gick vi till bion :)
Filmen va jättebra tyckte jag! Har ni inte sett den så se den!
Och de va jätteskönt att komma bort från alla skoltankar en stund och göra något annat sådär mitt i veckan. Jag är inte bortskämd med de precis (jag brukar inte unna mig sånt...). Borde börja göra de oftare!
Ja och nu va de ju då tänkt att jag skulle plugga... Får väl försöka med de iaf, de är väl lika bra antar jag så jag blir klar nån gång!

Jag känner mig glad. Sådär oförskämt glad. Och det är första gången på 5 veckor som jag verkligen känner den där glädjen i kroppen. Som jag faktiskt känner att jag (nästan) inte undanhåller något när jag säger att jag mår bra. Jag som trodde att jag aldrig mer skulle få känna den känslan igen. Men jag antar att tiden faktiskt läker sår, åtminstone på ytan. 
Saker och ting blir faktiskt bättre med tiden. Även om det kan vara förbaskat svårt att tro de när man står där längst nere i de djupaste av svarta hål. Och de är då du verkligen inser vilka som är dina riktiga vänner. Det är då du inser vad en riktig vän verkligen betyder för dig.
En viss ångest över vad jag faktiskt håller på med gnager sig kvar i skallen på mig. Men just nu är prioriterar jag glädjen. Resten tar jag när det kommer.
Det var länge sen jag kom på mig själv med ett leende på läpparna. Som jag såg fram emot en morgondag. 
När man är på botten kan det bara gå uppåt. Nu tar vi nya krafter och tar nya kliv ut i det okända. Det blir vad man gör det till.
Du bad mig att prata med någon. Någon jag litade på. Jag gör det varje dag. Jag har gjort det varje dag i 5 veckor. Jag gjorde det dagligen innan dess också. Hur annars hade jag orkat? Det är dom samtalen som kan få mig att orka kämpa igen när orken inte syns till. Det är han som faktiskt får mig att tro på en bästa vänskap igen. Han som får mig att skratta när tårarna trillat ner för kinderna. Han är bäst. Och jag är så otroligt tacksam för att han finns i mitt liv.
Det blir vad man gör det till.